På gång igen!

Efter en oerhört stressig dag följde jag och Tyra med mormor ut till GIF-stugan igår kväll. Första gången på oerhört länge som jag var där och som jag har längtat. Längtat efter att knyta på mig löparskorna och ge mig ut i spåret, ensam med naturen, varje andetag och löpsteg.
Där är jag inte riktigt än, jag känner fortfarande av foglossningen och vill inte utsätta vare sig höfter eller bröst för en stötig löptur så länge jag ammar.

Istället satte jag Tyra i sele på magen och gick en rask promenad i spåret. Bebisen sov, skogen var nästan tim på folk och det susade i träden. Så kom jag upp för den största backen bara för att mötas av solnedgången bakom nästa kulle. Njutning på hög nivå! Efter två och en halv kilometer med nio kilo bebis på magen kunde jag dessutom konstatera att även om kondisen inte är vad den en gång var, så är jag på gång igen!