Bebisbus!

Det är bara att konstatera att det är så bekräftat som det kan bli: jag bär omkring på en liten fotbollsspelare. Ibland tror jag att han/hon försöker borra/göra en väg ut mitt på magen. Tidigare var där bara buffar inuti, nu flyttar hela magen på sig när det är full fart.
Det är en underbar känsla! Att veta att det är ens eget barn som tränar för att komma ut till verkliga livet. Hoppas att ni alla mina nära och kära får uppleva det någon dag, antingen på er själva eller er partner. Det är det absolut häftigaste jag varit med om och liten är inte ens född än!
Det enda som kan mäta sig med det är tanken på att det är jag och den jag älskar högst av allt som har skapat underverket tillsammans!!

Som ni kanske ser växer det så att det knakar. Det börjar ta emot och bli ordentligt tungt på jobbet så jag ser verkligen fram emot semester om tre veckor. J och jag ska ha två veckor och passa på att bara njuta av livet och ledighet. Jag har en känsla av att vi har en intensiv höst/vinter framför oss. Och även om det är tack vare något underbart så kan det vara bra att ladda batterierna ordentligt!