Ny familjemedlem

Det var inte den lilla gosehunden Tyra fick i lördags...

hormoner?

Faktum är att jag har känt samma sak sedan några timmar efter att Tyra anlänt, jag vill göra det igen! Trodde från början att det skulle mattas eller gå över, men trots undermålig nattsömn, timmar och åter timmar av bärande och så vidare längtar jag efter att få göra om hela resan med graviditet, förlossning och bebismys. Jag längtar!!
Är jag galen? Full av hormoner? Eller vad beror det på?

Den där bubblan vi levde i de första veckorna efter Tyras ankomst hänger i en garderob här hemma och ibland tar jag fram den och klättrar in igen (fast vi saknar pappan väldigt mycket).


Men jag och Tyra har haft två sådana dagar nu. Två dagar helt utan krav, planer och saker att göra. Så vi har myst och myst och myst. Jag har suttit långa stunder och snusat henne i nacken när hon har hängt över min axel. Hon har fått ligga i timmar och sova på mitt bröst och däremellan har vi legat i sängen och "pratat"!

Det är stort att bli mamma. Underbart och fantastiskt men också omvälvande. Det känns som att hela mitt väsen är vänt inåt och mot Tyra, därför finns det inte riktigt lika stort utrymme för andra saker som innan hon kom. Underbart då att bara få stanna upp och njuta av hennes närvaro några dagar och hämta ny energi från det!

en månad

Igår fyllde hon en månad, min lilla prinsessa. Här ligger hon i sin säng och tittar fascinerat på musikmobilen ovanför huvudet, jättespännande!!

Mammaprov?

Planen var att slänga ihop en enkel marängbotten inför kommande födelsedagsfirande under tiden som Tyra sov middag. Hann sånär på att köra igång vispen då unga fröken vaknade med ont i magen. Eftersom jag samtidigt hade andra ingredienser på smältning/värmning kunde jag inte avbryta för att trösta.
Tog därför upp henne för att försöka fortsätta med baket med barn på armen. Resultatet? Ett sovande barn och en tårtbotten i ugnen! Tydligen är elvispen och rörelsen då man river mandelmassa sövande, kanske efter alla timmar vi skumpat fram på gräsklipparen tillsammans under sommaren Tyra och jag.

Dagens Tyra

Morgonmyser i mammas säng iförd fårpyjamasen

Badrum

Tänkte försöka mig på att fortsätta visa hur det ser ut här hemma, trots eller kanske för att det just nu är väldigt mycket Tyra både i livet och bloggen. Idag blir det alltså badrum.
Vi flyttade in i en lägenhet där förra ägaren uppenbarligen älskat gult. Det har suttit gula tapeter och hon valde dessutom gult i både klinkers och kakel. Jag hade helst velat byta ut det eftersom jag tycker att det är rent ut sagt hemskt. Men det är nästan nyinsatt, renoveringen är gjord under 2000-talet och då känns det inte realistiskt att göra om badrummet i en bostadsrött i Falköping. Det blev en renovering-light.

(ursäkta bildkvaliten) FÖRE

FÖRE

Svart kakeldekor fick täcka den gula bården och tillsammans med...

svarta detaljer som tvålpump och ljuslykta...

svartprickigt duschdraperi...

och svarta handdukar och en matta tycker jag att det blev bra. Det gula golvet finns visserligen kvar, men det är inte så iögonenfallande längre. Vi har dessutom monterat ett vägghängt skötbord eftersom utrymmet är begränsat.

Tre veckor

Bodyn en present från morbror Simon & Marie, byxorna HM

Det är idag tre veckor sedan Tyra föddes och den lilla guldklimp som kom till oss håller i snabb takt på att växa sig stor. Vi märker hur hon mer och mer försöker lyfta och hålla sitt huvud uppe själv, även om det fortfarande är stort och tungt. Två av hennes pyjamaser håller på att bli för små, trots att hpn nästan drunknade i dem då för tre veckor sedan. Inte så konstigt heller, ett halvt kilo tyngre och fyra centimeter längre har hon hunnit bli!

Tu man hand

Första dagen tillbaka i verkligheten. Eller, första dagen i den nya verkligheten. J jobbar. Tyra och jag är själva hemma. Nervöst och lite ångestladdat igår kväll. Vill dela varje minut av hennes liv med J. Vill ha hans stöd när hon är ledsen och svår att trösta. Att jag dessutom hade feber igår på grund av mjölkstockning gjorde inte saken bättre (men man kan ju inte starta livet som småbarnsförälder med VAB).

Hur det går?
-Febern är borta, kvar är lite trötthet och ett ömt bröst.
-Tyra har ätit och bajsat och sover nu sött.
-JMamman har ätit frukost och mellanmål.
-Tyra & mamman har kläder på sig (inte pyjamas).
-Diskmaskinen är startad.
-Innan (och efter) att ha skrivit detta håller tvätten på att vikas och hängas.

Summasummarum: än så länge en helt okej dag. Över förväntan faktiskt. Bara längtan efter världens bästa sambo och pappa som sänker betyget.